Föräldrar...

Saken med föräldra, iaf mina är att dom inte kan se att jag mår dåligt. Dom lyssnar inte på mig när jag försöker att öppna mig för dom och sedan så slänger dom ut sig hur dålig man är och allt deras skit hamnar på mig så att jag mår ännu sämre...

Känns som att jag är på botten och luften håller på att ta slut, känner att jag inte orkar kämpa mer men endå så finns det vissa ljus som försöker att hjälpa mig upp <3
Folk ser men vägrar att hjälpa vad finns det då att göra? Trodde att man kunde räkna med dom som betydde mäst och hade inflytande på en men det blir inte alltid som man vill.
Mina lungor tar in mer och er luft men jag tycks inte få ut det, jag kvävs långsamt medans folk står där och tittar på som stenfigurer.
Jag älskar dom som bryr sig men vad ska man göra med dom andra ?

Ajja nu känner jag inte för att skriva mer, tårarna rinner bara ännu mer..